Definitionen av fullmakt är ”handlande i annans namn för annans räkning. En fullmakt är en utfästelse från en fullmaktsgivare/huvudman till tredje man om att en särskilt utsedd person (fullmäktigen) har rätt att företa rättshandlingar (exv. slutande av avtal) i fullmaktsgivarens namn.”
En generalfullmakt är en generellt utformad fullmakt, som gäller i de allra flesta situationer. I vissa lägen, exempelvis vid fastighetsaffärer, krävs det dock att det uttryckligen framgår av fullmakten att den omfattar fastighetsköp/ eller -försäljning. Det är därför klokt att i en generalfullmakt beskriva under vilka omständigheter, i vilka sakfrågor och eventuellt under vilken tidsperiod som fullmakten gäller.
Det kan också vara en god idé att informera sig hos bank och apotek huruvida fullmakten är giltig hos dem eller om de begär att bankens/apotekets egen fullmakt används.
En generalfullmakt kan ges muntligt men bör vara skriftligt utformad. Det finns inget formellt krav på att fullmakten ska bevittnas, men i praktiken är detta ändå nödvändigt för att fullmakten ska godtas.
Fullmaktsgivaren, dvs. den person som ger fullmakt åt en annan att handha sina affärer, ska kunna kontrollera och återkalla fullmakten.
Vad händer om fullmaktsgivaren förlorar sin beslutsförmåga, exv. pga. en demenssjukdom?
Fullmakten upphör inte automatiskt, men fullmaktsgivaren kan inte längre kontrollera eller återkalla fullmakten. Det blir i praktiken då svårt att hävda att fullmaktstagaren utför medgivna rättshandlingar åt fullmaktsgivaren. Det kan för dessa fall vara användbart att medan fullmaktsgivaren fortfarande har bibehållen beslutsförmåga (ej har förlorat förmågan att förstå eller fatta övervägda beslut), upprätta en fullmakt som gäller för framtiden.
Genom en framtidsfullmakt kan en individ ge en närstående rätten att fatta beslut om personliga och ekonomiska angelägenheter, för när fullmaktsgivaren i framtiden inte längre själv har förmågan att göra det. Framtidsfullmakt måste således upprättas (samt ändras och återkallas) när fullmaktsgivaren fortfarande har beslutskapacitet.
Hur bedömer jag om personen med demenssjukdom har förlorat sin beslutsförmåga?
Det är, om inte annat anges, fullmaktshavaren som ska bedöma om framtidsfullmakten har trätt i kraft. Behöver du som närstående hjälp med bedömningen kan du vända dig till Tingsrätten för ett avgörande.
Formalia och giltighet
Fullmakten måste vara skriftlig och bevittnas av två vittnen. En framtidsfullmakt är endast giltig i det fall det inte redan är anordnat ett godmanskap eller förvaltarskap. När framtidsfullmakten träder i kraft måste fullmaktstagaren informera fullmaktsgivarens anhöriga. För bank- och försäkringsärenden gäller att informera berörda instanser. Hos flera banker ska deras egen framtidsfullmakt användas och registreras.
Inte heller framtidsfullmakter upphör att gälla automatiskt vid fullmaktgivarens bortgång. Sådana villkor bör uppges i fullmakten.
Granskning
Fullmaktsgivaren får i framtidsfullmakten utse någon som ska granska fullmaktshavarens verksamhet. Om granskaren begär det, ska fullmaktshavaren lämna redovisning för sitt uppdrag. Om en granskare inte har utsetts, ska fullmaktshavaren på begäran av fullmaktsgivarens make eller sambo eller närmaste släktingar lämna redovisning för sitt uppdrag. Redovisning behöver inte lämnas oftare än en gång per år.
Mer information
För åtgärder som inte omfattas av framtidsfullmakten (hälso- och sjukvård, tandvård samt vissa frågor av personlig karaktär), finns information i Lag om framtidsfullmakter, 2§ 2 stycket.
Du kan läsa om deklaration och framtidsfullmakt hos Skatteverket.
Det finns något som kallas för anhörigbehörighet. Detta innebär att en anhörig får företräda och ta hand om en familjemedlems personliga angelägenheter, exv. betala räkningar, när den enskilde inte längre har förmåga att själv ta hand om sådant. Behöriga anhöriga finner du i turordningslista i Föräldrabalken 17 kap. 2 §. Behörigheten för en anhörig gäller inte i de frågor där den enskilde företräds av en god man, en förvaltare eller en framtidsfullmaktshavare.
Den juridiska informationen på frontallobsdemens.se är enbart menat att fungera som vägledning. För upprättande av fullmakt och rådgivning i det enskilda fallet, rekommenderas att ni vänder er till en jurist på området.
Källor:
Lag (2017:310) om framtidsfullmakter
Avtalslagen 2 kap.
Föräldrabalken 12 kap. och 17 kap.
Riksdagen.se
Skatteverket.se
Demensförbundet.se
Lexly.se
juridex.se