Genetiken bakom FTD

Ärftlighet vid frontotemporal demenssjukdom

I vissa familjer kan man med hjälp av förekomst av sjukdom i familjen, eller ”släktträdet” med andra ord, misstänka att det finns ett ärftligt anlag som orsakar FTD och som kan ärvas från generation till generation. Cirka en tredjedel till hälften av alla fall av FTD är ärftliga. Karaktäristiskt för dessa familjer brukar vara att många har insjuknat och ofta före 65 års ålder. I de flesta fall där FTD är ärftlig finns det flera familjemedlemmar med neurodegenerativ sjukdom (demens och/eller ALS) och nedärvningen följer ett så kallat autosomalt dominant nedärvningsmönster.

Eftersom symtomen vid de olika formerna av FTD och vid Alzheimers sjukdom överlappar, är det inte ovanligt att familjemedlemmarna fått varierande diagnoser som t.ex. frontotemporal demenssjukdom, semantisk demenssjukdom, afasi och Alzheimers, även om den bakomliggande genetiska orsaken är densamma.

Eftersom symtomen vid de olika formerna av FTD och vid Alzheimers sjukdom överlappar, är det inte ovanligt att familjemedlemmarna fått varierande diagnoser som t.ex. frontotemporal demenssjukdom, semantisk demenssjukdom, afasi och Alzheimers, även om den bakomliggande genetiska orsaken är densamma. Även associationen med ALS blir tydlig när man studerar vissa familjer. Det finns beskrivet familjer där endast FTD förekommer, familjer där endast ALS förekommer och familjer där vissa får FTD medan andra får ALS samt familjer där samma individ fått båda diagnoserna. Cirka 15% av patienterna med FTD utvecklar med åren ALS och tvärtom. Vi vet ännu inte varför samma mutation kan leda till olika symtom.

Vi känner idag till flera gener som kan orsaka FTD. I drygt hälften av de familjer där FTD förekommer hos flera familjemedlemmar kan en mutation påvisas i någon av de tre vanligaste generna; MAPT (kallad tau), GRN (progranulin) eller C9orf72. Som nämnts ovan följer de ärftliga formerna av FTD ett autosomalt dominant nedärvningsmönster. Det innebär att om en mutation har påvisats hos en sjuk släkting så är risken 50% för att dennes syskon och barn ärver mutationen. Det är en biologisk slump som avgör om det är kromosomen med mutationen eller den utan mutation som överförs till embryot i samband med att spermien befruktar ägget. Det har alltså ingen betydelse vilket kön det är på barnet, ordning i syskonskaran eller ålder på föräldrarna m.m.

I de familjer där den sjukdomsorsakande mutationen är känd, är det möjligt för friska, biologiska släktingar att genom presymtomatisk genetisk testning ta reda på om de är anlagsbärare.

I de familjer där den sjukdomsorsakande mutationen är känd, är det möjligt för friska, biologiska släktingar att genom presymtomatisk genetisk testning ta reda på om de är anlagsbärare. Sådan genetisk testning kan erbjudas via universitetssjukhusen i Sverige, inklusive Mottagning för Ärftliga Demenssjukdomar vid Karolinska Sjukhuset i Stockholm.

Vissa familjer har en ärftlig form av FTD där den sjukdomsorsakande mutationen inte är känd och inte går att påvisa i någon av de hittills kända generna. I dessa familjer går det inte att erbjuda presymtomatisk genetisk testning. För att kunna hitta dessa nya gener forskar vi på familjer där flera släktingar har insjuknat.

På Karolinska Universitetslaboratoriets hemsida kan du få mer information om hur utredningen går till.
För att påbörja en utredning, besök 1177.se, klicka på Hitta vård, under Vilken mottagning söker du skriv ”Mottagning ärftliga demenssjukdomar”, klicka på Egenremiss, logga in med BankID och besvara alla frågor så gott du kan. Du blir sedan kontaktad av en genetisk vägledare.

Vill du lämna ett meddelande till Mottagning för Ärftliga Demenssjukdomar, ring Klinisk genetik på telefonnummer 08-123 727 20 och välj alternativet MÄD.

Referenser:

Young, J.J., Lavakumar, M., tampi, D., balachandran, S., Tampi, R.R. Frontotemporal dementia: Latest evidence and clinical implications. Therapeutic advances in Psychopharmacology. 2018;8(1):33-48

Freischmidt A et al. Haploinsufficiency of TBK1 causes familial ALS and frontotemporal dementia. Nature Neuroscience. 2015;18(5):631-6.